Amnesty i sin senaste rapport i samband med ett årsdagen av 2022 protester skriver: ”I september 2022 besökte Mahsa/Zhina Amini, en ung kvinna från Irans förtryckta kurdiska minoritet, Teheran med sin bror. Hon stoppades och arresterades av Irans ”moral”-polis (gasht-e ershad), och dog i förvar tre dagar senare på sjukhus, den 16 september 2022. Hon var bara 22.

Vad hände med de som protesterade?

Mahsa/Zhina Aminis död i häkte utlöste det rikstäckande upproret ”Woman Life Freedom” mot årtionden av ojämlikhet och omfattande förtryck. Iranska myndigheter svarade med olagligt våld, bland annat genom att skjuta skarp ammunition, metallpellets och tårgas in i mängder av i stort sett fredliga demonstranter.

Säkerhetsstyrkor dödade olagligt hundratals demonstranter, inklusive barn, medan hundratals andra förblindades på grund av avfyrning av metallpellets, och tusentals andra fick andra allvarliga skador genom olaglig användning av våld. Av rädsla för arrestering och andra repressalier sökte många inte sjukvård. Tiotusentals människor arresterades också godtyckligt.

Under upproret och dess efterdyningar begick även underrättelse- och säkerhetsstyrkor utbredd tortyr och annan misshandel. Många demonstranter, inklusive barn, torterades.

Avrättar Iran demonstranter?

Under det senaste året har de iranska myndigheterna i allt större utsträckning använt dödsstraffet som ett verktyg för politiskt förtryck för att skapa rädsla bland allmänheten. Efter grovt orättvisa skenrättegångar avrättade de sju män i samband med upproret.

Några avrättades för påstådda brott, såsom skador på allmän egendom, som inte överskrider tröskeln för allvarligare brott som involverar mord och andra i samband med säkerhetspersonalens död under protesterna. Alla avrättades efter att Irans högsta domstol stämplat deras orättvisa fällande dom trots brist på bevis och utan att ha genomfört utredningar av anklagelser om tortyr.

Demonstranter är inte de enda som löper ökad risk att avrättas av denna hänsynslösa kampanj för att avskaffa oliktänkande. Myndigheterna har intensifierat sin användning av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott och har även avrättat politiska dissidenter. De använder också dödsstraffet för att rikta in sig på förtryckta minoritetsgrupper, inklusive balucher. I år avrättade myndigheterna också individer för deras inlägg på sociala medier och för sexuella relationer mellan samtyckande vuxna”.