Den iranska regimens president Ebrahim Raisi ställde in sin planerade resa till Schweiz efter att anhängare till iranska motståndsrörelsen lämnat in ett klagomål över hans roll i avrättningen av oliktänkande. Raisi var planerad att delta i Global Refugee Forum 2023, som inleds i Genève den 13 december.
Nyheten om Raisis inbjudan till evenemanget orsakade global upprördhet, särskilt bland den iranska diasporan. Anhängare till iranska motståndsrörelsen höll protestmöten i många städer runt om i världen och krävde att Raisis deltagande i mötet skulle återkallas. Iranska motståndsrörelsen har planerat en demonstration i Genève samtidigt som forumet inleds.
Raisi är en av medlemmarna i den dödskommitté som var ansvarig för avrättningen av mer än 30 000 politiska fångar 1988, de flesta av dem medlemmar och anhängare till Folkets Mojahedin organisationen (MEK).
Tre MEK-anhängare som var politiska fångar vid tiden för avrättningarna lämnade på måndagen in ett rättsligt klagomål till schweiziska myndigheter för att arrestera Raisi under hans besök i landet och åtala honom för brott mot mänskligheten i samband med 1988 års massaker.
I klagomålet uppmanas den schweiziska federala åklagaren Andreas Muller att se till att Raisi grips och åtalas ”för sitt deltagande i folkmord, tortyr, utomrättsliga avrättningar och andra brott mot mänskligheten”.
En av de klagande betonade att Raisi personligen hade sagt till honom att ”hans dödsdom var säkrad” efter att han sagt att han var anhängare av MEK.
Samtidigt skickades ett öppet brev till Filippo Grandi, FN:s högkommissarie för flyktingar, där Raisis deltagande i FN:s flyktingforum fördömdes. Brevet, som undertecknats av 328 tidigare världsledare, domare, Nobelpristagare, FN-tjänstemän, människorätts- och juridiska experter samt icke-statliga organisationer, fördömde Raisis planerade deltagande i det globala flyktingforumet 2023 i Genève.
I brevet upprepas Raisis roll i 1988 års massaker samt hans inblandning i dödandet av 1 500 demonstranter under 2019, 750 demonstranter under 2022 och den senaste tidens ökning av avrättningar i Iran, inklusive minst 212 avrättningar bara under de senaste två månaderna. I brevet varnas också för att den iranska regeringen under Raisi också har inlett ett nytt system för att förtrycka och skrämma medlemmar av MEK utanför Iran genom att hålla skådeprocesser i sin frånvaro ”och därmed utvidga förtrycket utanför landets gränser”.
”Vi är övertygade om att FN, som en bastion för mänskliga rättigheter och rättvisa, inte bör äventyra sitt rykte genom att bjuda in en person som anklagas för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna”, står det i framställningen. ”Hans närvaro vid FN:s forum strider mot de grundläggande värderingar som FN står för.”
På tisdagseftermiddagen bekräftade FN:s flyktingkommissarie för den schweiziska nyhetsbyrån Keystone-SDA att regimens delegation skulle ledas av Amir-Abdollahian.
Även om regimen inte officiellt har bekräftat att Raisi inte ställde in sin resa på grund av klagomålet, tyder alla tecken på att han fruktar att hans kriminella förflutna håller på att komma ikapp honom. Förra året dömde en svensk domstol Hamid Noury, en tidigare fångvaktare i Karajs Gohardasht-fängelse, till livstids fängelse för sin roll i 1988 års massaker. Domen blev ett prejudikat för att åtala andra organisatörer och förövare av detta brott mot mänskligheten, inklusive nyckelpersoner som Raisi och iranska regimens högste ledare Ali Khamenei.
Efter att ha åtnjutit årtionden av straffrihet för sina brott ser iranska regimens ledare nu verkligheten i vitögat tack vare den iranska motståndsrörelsens insatser. Vart regimledarna än beger sig kommer medlemmarna i iranska motståndsrörelsen, de överlevande från regimens massakrer och familjerna till regimens offer att se till att de ställs till svars för sina brott.
1988 Massakern Anhörigas Samfund (1988MAS) 