Svea hovrätten i Stockholm har fastställt livstidsdomen mot Hamid Noury, en tidigare fångvaktare i Gohardasht-fängelset i Karaj, som står åtalad för sin inblandning i 1988 års massaker på politiska fångar i Iran.

Sommaren 1988, efter en fatwa från regimens högste ledare Ruhollah Khomeini, rensades Irans fängelser från alla politiska fångar. Mer än 30 000 fångar hängdes inom loppet av några månader, varav de flesta var medlemmar och anhängare av Folkets Mojahedin.

Noury greps under en resa till Sverige och ställdes inför rätta enligt principen om universell jurisdiktion. Den 14 juli 2022 dömde Stockholms tingsrätt Noury till livstids fängelse för allvarliga brott mot internationell rätt och mord.

Under rättegången mot Hamid Noury, som pågick i över nio månader och 92 sessioner, gav många överlevande, vittnen och släktingar till offren för 1988 års massaker skakande redogörelser för de grymheter som begåtts i Irans fängelser. En del av rättegången hölls i Durres, Albanien, där medlemmar av Folkets Mojahedin (MEK) i Ashraf 3 vittnade om Nourys och andra regimmyndigheters brott.

Den överklagade domen kommer samtidigt som regimen har försökt utpressa europeiska myndigheter genom gisslantagande och politiska påtryckningar.

Frihetsälskande iranier och anhängare till Folkets Mojahedin i Iran (MEK) höll ett möte utanför hovrätten och krävde åtal mot alla regimtjänstemän som var inblandade i 1988 års massaker och andra brott mot mänskligheten.

I ett uttalande välkomnade NCRI:s justitieutskott domen och betonade ”vikten av att åtala Ali Khamenei, Ebrahim Raisi och andra regimtjänstemän samt förövarna av 1988 års massaker, folkmord och fyra decennier av brott mot mänskligheten i internationella domstolar”.

”Straffrihet för de inblandade i den största massakern på politiska fångar sedan andra världskriget uppmuntrar till fortsatta brott av denna regim, inte bara i Iran utan i hela regionen och världen”, lyder en del av uttalandet.

Maryam Rajavi, NCRI (den iranska nationella motståndsrådets) president, uppmanade till åtal mot ”Khamenei, Raisi, Ejei och andra hjärnor och förövare av massakern”.

”Den ihållande straffriheten för dessa brottslingar, vars register är fyllda med brott mot mänskligheten och folkmord under fyra decennier, uppmuntrar bara till ytterligare brott i Iran och utomlands”, sade hon.

Denna dom är en stor seger för Irans folk och deras organiserade motståndsrörelse, som har krävt att regimen ska ställas till svars för sina brott. Det är en seger för offrens familjer, som aldrig fick veta var deras nära och kära begravdes. Detta är en seger för de överlevande från regimens grymheter.

Och det är en seger för frihetsälskande iranier och anhängare av iranska motståndsrörelsen som, från augusti 2021 till november 2023, höll 121 demonstrationer, möten, protestaktioner och presskonferenser utanför båda domstolarna i Stockholm. Många av dessa möten och demonstrationer ägde rum under svåra väderförhållanden, till och med temperaturer så låga som minus 20 grader .

När iranska myndigheter massakrerade tusentals MEK medlemmar och anhängare i sina fängelser, trodde de att de skulle kunna släcka frihetens röst. Men i dag har deras brott kommit ikapp dem, och tack vare den iranska motståndsrörelsens ansträngningar kommer de inte att vara säkra vart de än går. Konsekvenserna av detta rättsfall kan redan ses i den senaste tidens händelser, som att Ebrahim Raisi ställde in sin resa till Genève av rädsla för rättsliga åtgärder från iranska motståndsrörelsen.

Detta är bara ett av de många steg som måste tas för att ställa den iranska regimen till svars för dess många brott mot det iranska folket och världen. Den slutgiltiga rättvisan kommer att skipas när regimen störtas och det iranska folket förverkligar sin dröm om en fri och demokratisk republik.