I en avslöjande intervju med den statliga nyhetssajten Khabar Online belyste Amanullah Qarai-Moghadam, en regeringsexpert, de kritiska socioekonomiska förändringar som Iran stod inför under det persiska kalenderåret 1402 (mars 2023-mars 2024) och betonade de djupgående konsekvenserna av dessa förändringar för nationens stabilitet. Hans insikter ger en inblick i de underliggande spänningarna i landets sociala och politiska landskap, som präglas av en anmärkningsvärd minskning av medelklassen – en utveckling med långtgående konsekvenser.

Qarai-Moghadam påpekar: ”En mycket viktig förändring som vi bevittnade 1402 var att medelklassen krympte.” Traditionellt sett fungerar medelklassen som en buffert, eller en ”motståndssköld”, som skyddar de lägre skikten från de övre skikten i samhället. Enligt experten destabiliserar dess erosion inte bara denna balans, utan driver också de lägre klasserna in i en potentiell konfrontation med de övre klasserna och regeringen. Den minskade medelklassen innebär därför en förlust av en viktig stabiliserande kraft i det iranska samhället, med potential att underminera den sociala sammanhållningen och styrelseskicket.

Qarai-Moghadam utvecklar vidare de rådande känslorna av missnöje bland folket, som manifesteras genom olika former av kollektivt beteende. Han nämner det minskade valdeltagandet i de senaste valen som ett påtagligt uttryck för allmänhetens missnöje med den rådande situationen. Denna massbojkott av regimens skenval understryker ett bredare missnöje med regimen och understryker ytterligare folkets önskan om förändring.

Förutom de ekonomiska missförhållanden, berör intervjun viktiga sociokulturella dynamiker, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter och deltagande i offentliga protester. Qarai-Moghadam erkänner de pågående förändringarna inom kvinnosamhället och betonar att alla segment av kvinnosamhället försöker förändra villkoren. ”Idag har individuella och sociala förändringar i kvinnosamhället fått det gråa skiktet och kvinnor som bär hijab att påverkas och ta ett steg framåt för att förbättra den befintliga situationen”, säger Qarai-Moghadam.

Protesterna 2022 var enligt honom inte bara en tillfällig omvälvning utan en återspegling av djupare samhällsfrågor. ”De män och kvinnor som levde under den här eran är inte sten och trä, de har känslor, de talar, de protesterar”, säger han och erkänner de känslomässiga och politiska underströmmar som drev upproret. Att både beslöjade och icke-beslöjade kvinnor deltar i protesterna symboliserar ett utbrett krav på förändring, som utmanar status quo och de begränsningar som de utsätts för.

Qarai-Moghadams kommentar understryker en avgörande punkt: iranska kvinnor är alltmer välutbildade och medvetna om sina rättigheter. Och de iranska kvinnornas, särskilt Folkets Mujahedins, decennielånga motstånd har haft djupgående effekter på kvinnorna i Iran och drivit dem till frontlinjen i rörelsen för en regimförändring.

Deras protester bottnar i ett erkännande av att deras grundläggande rättigheter urholkas och deras önskan att leva i ett fritt land, vilket signalerar en kollektiv strävan att återta dem. Qarai-Moghadam utryckte sin stark tro på att dessa rörelser till slut kommer att lyckas och betonade: ”Tvivla inte på att de kommer att vinna på detta sätt och detta är en viss händelse, förr eller senare, men det finns inget bränsle.”