Den 27 januari höll den iranska regimens chefsdomare Gholamhossein Mohseni-Eje’i ett tal. Det var vid den 25:e konferensen för allmänna och revolutionära åklagare. Han kritiserade den tidigare utrikesministern Mohammad Javad Zarif. Mohseni Eje’i sade: ”Den amerikanska regeringen representerar idag tyranni. Vi kan inte lita på att en orättvis regim kommer att lösa våra problem. Vi får inte låta oss skrämmas av tyrannernas makt, utan måste visa stor uthållighet och motstånd.

Det är olämpligt för en statlig representant att tala i en internationell församling på ett sätt som skadar sanningen och gläder fienden. Det är inte rätt att prata om interna konflikter i vårt land i ett globalt forum. Det är oacceptabelt att göra uttalanden inför utlänningar som stärker fiendens falska berättelse om vårt lands svaghet.”

Han reagerade också på det vulgära språkbruket och utbrotten från personer klädda i liksvepning, som är en protesthandling i Iran. Han sa: ”Det är okej att kritisera individer eller institutioner, men vi bör inte använda språk som gläder fienden. Är det islamisk etik att kritisera på ett sätt som gör fienden glad?”

Dessa varningar till regimens fraktioner kommer mitt under de pågående förhandlingarna med USA, som orsakar mycket interna konflikter.

Regimens president Masoud Pezeshkian sa den 23 januari i Ahvaz: ”Vi måste tala med världen med fred och vänlighet.” Efter det möttes han av hård kritik och hot hemifrån. Hans kommentarer, som visade en vilja att förhandla med väst, ledde till starka reaktioner från rivaliserande fraktioner.

Han nämnde att Kina, trots att det hotas av USA, samarbetar med dem för att maximera sina fördelar.

Som svar på Pezeshkians kommentarer attackades han av olika präster under fredagsbönen. Ahmad Alamolhoda, ledare för fredagsbönen i Mashhad, kallade honom västvänlig.

I Teheran gick Ahmad Khatami, medlem av väktarrådet, till angrepp mot Pezeshkian. Han hänvisade till Ruhollah Khomeinis tidigare uttalanden om USA och ifrågasatte: ”Har USA blivit mindre av en fiende?”

Pezeshkians underrättelseminister Esmaeil Khatib varnade för riskerna med förhandlingar. Han sa: ”Om vi förlitar oss på förhandlingar, kommer vi att förlora om vi låter rädslan styra oss.” Han påpekade att USA inte vill ha en ”win-win”-lösning, utan söker Irans underkastelse.

Sekreteraren för Teherans råd för främjande av dygder skrev på sociala medier att anti-kuppstyrkor måste gripa Zarif när han återvänder, annars kan landet stå inför farliga kriser.

Situationen blev så allvarlig att parlamentsledamoten Mohammad Manan Raeisi skrek åt Eje’I och sa: ”Nationens lagar överträds. Denna person har offentligt hånat det gudomliga dekretet. De sa att ‘Kvinnor går nakna på Teherans gator, och detta är rätt.’ Herr Eje’i, för två månader sedan bad jag er att ta upp Zarifs situation. Men du sa att det inte var din plikt.”

Motståndarna var aktiva. De svarade på rivalernas protester med att skriva: ”Den här grova retoriken är ovärdig en parlamentarisk representant. Den strider mot islamiska och iranska kulturella värderingar. Frågan är: Hur kan några få motorcyklister eller personer i kostymer bestämma över 85 miljoner iranier?” De påpekade också: ”Om det funnits fria val, skulle inte personer som Manan Raeisi ha kommit in i parlamentet. Andra från Stabilitetsfronten skulle också ha stannat utanför” (Källa: den statliga tidningen Setareh Sobh, 27 januari).

Kommentarerna från Khameneis chef för rättsväsendet visar att regimens rädsla för sin svaghet ökar, både inom landet och internationellt.

Striderna mellan fraktionerna beror på regimens nuvarande situation, där de kämpar med stora kriser. Att hota en specifik fraktion kommer inte att tysta dem.