Inflationen är ett långvarigt problem i Irans ekonomi under mullornas styre. Livsmedelspriserna har ökat mer än den allmänna inflationen, vilket gör det svårare för fattiga och medelklassfamiljer att klara sig. Baserat på officiell statistik från Irans statistiska centralbyrå uppgick inflationen i januari 2025 till 31,8 procent.

Vad som är mer oroande än denna siffra är hur prisökningarna påverkar låginkomstfamiljer och landets ekonomi. De höga priserna på viktiga varor har förvärrat klassklyftan. Under mullornas styre är Iran nu mer än någonsin nära en hungerkris.

Livsmedelsinflationen är högre än den allmänna inflationen

Enligt statistik från Irans statistiska centralbyrå har livsmedelsinflationen i januari ökat mer än den allmänna inflationen. Detta visar hur hårt livsmedelspriserna påverkar människors ekonomi. Medan den totala inflationen stiger, minskar köpkraften för de fattigare grupperna mycket snabbt på grund av de snabbt ökande livsmedelspriserna.

Å andra sidan påverkar livsmedelsinflationen låginkomstgrupper mycket mer än de rika. Enligt uppgifter är livsmedelskostnaderna en större del av låginkomsthushållens utgifter jämfört med höginkomsthushållens. Höjda livsmedelspriser minskar därför köpkraften i detta område och ökar risken för en livsmedelskris.

Inflationsgapet mellan stad och land

En jämförelse av inflationen mellan stad och landsbygd visar att den årliga inflationstakten för stadsområden var 32,4%. För landsbygden var den 29,5%. Denna skillnad verkar tyda på att inflationstrycket i städerna är större än i byarna. Men i praktiken är verkligheten en annan. Många hushåll på landsbygden har svårare att få tag på mat. Detta beror på inkomstbegränsningar och bristande tillgång till statligt stöd. Ökade transportkostnader, brist på viktiga varor i avlägsna områden och minskad köpkraft för jordbrukare har gjort levnadsvillkoren för människor på landsbygden mer kritiska.

Kraftigt stigande inflation på livsmedel

Ett tydligt tecken på den ekonomiska krisen är den stora prishöjningen på livsmedel. Enligt Statistik Centralbyrån i Iran hade 25 procent av livsmedlen i januari 2025 ökat med mer än 50 procent. Detta är en ökning jämfört med året innan. Detta har gjort det svårt för många att kunna köpa grundläggande mat.
Till exempel ökade potatispriserna med 103 procent i januari 2025. Andra viktiga varor som ris, kött, mejeriprodukter och olja har också blivit mycket dyrare.

Samtidig kris med livsmedelsinflation och brist på utländska valutaresurser

En viktig orsak till den kraftiga ökningen av livsmedelspriserna i Iran är svårigheterna med att få utländsk valuta för import av nödvändiga varor. Den instabila valutapolitiken, bristen på valutaresurser och att mycket av budgeten går till statliga institutioner och förproduktion av vapen och terrorism gör att det inte prioriteras att tillhandahålla den valuta som behövs för att importera varor till jordbruket och livsmedelsproduktion.

Å andra sidan har regeringens planer på att minska den förmånliga växelkursen för import av viktiga varor orsakat oro. Att höja växelkursen under det kommande året har fördubblat oron. Om denna politik genomförs kommer priserna på livsmedel och viktiga varor att öka ännu mer. Det ekonomiska trycket på låginkomsthushållen kommer att bli outhärdligt.

Ineffektiva stödåtgärder och försörjningskris

För att hantera livsmedelsinflationskrisen har regimen infört ett projekt med elektroniska kuponger som en av stödlösningarna. En granskning av budgeten för 2025 visar dock att de ekonomiska resurser som avsatts för genomförandet av detta projekt har minskats kraftigt. Medan budgeten för detta projekt 2023 var 420 biljoner rial, har denna siffra minskats till 150 biljoner rial i budgeten för 2025. Dessutom har målgruppen för detta projekt också minskats från 60 miljoner människor till 30 miljoner människor, vilket visar att dess täckningsgrad har begränsats kraftigt.

Enligt en rapport från forskningscentret i regimens parlament har det iranska folkets genomsnittliga kaloriintag per capita under åren 2022 och 2023 nått mindre än 2 100 kalorier per dag, vilket anses vara ett mått för att bedöma absolut fattigdom enligt globala normer. Enkelt uttryckt kan man säga att en betydande del av det iranska folket inte har möjlighet att skaffa sig den mat de minst behöver på grund av minskad köpkraft.

Den mörka framtiden för arbetstagarnas försörjningsmöjligheter

Inflationen i januari 2025 tillkännagavs vid en tidpunkt då förhandlingar pågår för att fastställa minimilönen för arbetare. Enligt beräkningar uppskattas den lägsta levnadskostnaden för en arbetarklassfamilj till 299,4 miljoner rial, medan den nuvarande minimiinkomsten för en arbetarklassfamilj endast är 111,07 miljoner rial. Dessa siffror visar att den nuvarande minimilönen endast täcker 37 procent av arbetarnas levnadsomkostnader.

Irans ekonomi befinner sig i fritt fall

Som ett resultat av den skenande livsmedelsinflationen i Iran, tillsammans med ineffektiv ekonomisk politik och minskad köpkraft hos folket, har situationen nått ett kritiskt skede. Minskad livsmedelskonsumtion per capita, ökad absolut fattigdom och ineffektiviteten i stödprogrammen visar att Irans ockuperade ekonomi befinner sig i fritt fall.

De dagliga skriken från Irans låginkomstgrupper, pensionärer, arbetare och tjänstemän på gatorna visar att det iranska folket inte kommer att tolerera denna situation, och en stor social explosion lurar för dem som förstör Iran.