I ett tal den 17 februari 2025 uttryckte Irans ledare Ali Khamenei sin oro över det instabila tillståndet i regeln och risken att den kan störtas. Han nämnde att det finns många som överger regimens stöd och att de som fortfarande kämpar känner sig nere. För att heja upp dem använde han tomma uppvaktningar.

”Idag, när det gäller vårt försvar mot fienden, har vi inget att oroa oss för. Vi vet, våra vänner vet och våra fiender vet att Islamiska Iran klarar av hot. Folket känner sig trygga,” sa Khamenei.

Men om Khamenei inte ser en stark fiende som ett problem, vad är då hans riktiga oro?

Att känna fara inifrån landet

I detta tal framhöll Khamenei att fienderna till den iranska nationen försöker försvaga den islamiska republiken genom att skapa inre problem och svårigheter för folket. Han erkände att det verkliga hotet mot regimen kommer från det iranska folket själva snarare än utländska konspirationer. Khamenei betonade att trycket från gatorna inte kan hantera de allvarliga sociala och politiska kriserna, och att folkets ökade medvetenhet utgör ett ”mjukt hot”. Genom att organisera sig kan folket potentiellt initiativ en revolution.

Fyll påsen med statliga shower

I talet försökte Khamenei framhäva gatukarnevalen och folksamlingen på årsdagen av den antimonarkiska revolutionen som bevis på regimens legitimitet, trots att dessa demonstrationer oftast organiseras under tvång och med stora kostnader. Han refererade till historiska påståenden om folkets stöd, men idag litar människor inte längre på officiella berättelser. Sociala medier avslöjar sanningen bakom dessa evenemang, där tomma gator och förutbestämda slogans inte längre kan bedra allmänheten.

Erkännande av misslyckande med termen ”mjukt hot”

Khamenei erkänner att det huvudsakliga hotet mot hans regering inte är hårda angrepp, utan mjuka hot som manipulerar den allmänna opinionen och skapar tvivel om den islamiska revolutionens grundpelare. Detta avslöjar att regimen känner sig maktlös inför folkets medvetenhet och dess motstånd mot lögner genom information och sociala nätverk. Trots censur och propaganda ökar medvetenheten bland iranska medborgare, vilket manifesteras i omfattande protester från olika grupper. Khamenei indikerar att det inte är folket som tvivlar på regimens legitimitet, utan att de lojalister som stödjer regimen alltmer minskar.

Ett fåfängt försök att rättfärdiga regimens fiende

Khamenei försöker rättfärdiga den iranska regimens skapande av fiender, men kritiseras för att använda detta som ett verktyg för att dölja den fascistiska naturen hos sin politik. Regimen är ansvarig för att skapa fiender genom att förtrycka det iranska folket och stödja terroristgrupper. Khamenei står inför en växande folklig ilska och erkänner att den verkliga fienden är hans egen regim, inte utländska krafter. Talet speglar rädslan för framtiden och den oundvikliga nedgången för den religiösa fascismen. Det iranska folket, mer medvetet än någonsin, strävar efter att störta diktaturen, vilket skapar hopp om en framtid utan mullornas styre.