I ett chockerande erkännande sa Mohsen Rafiqdoust, tidigare minister för Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC), att han var direkt involverad i mord och terroroperationer världen över. I en intervju den 8 mars sa han att han personligen hade beordrat morden på oppositionella utomlands och organiserat terrordåd för den iranska regeringen.
Hans uttalanden bekräftar tidigare bevis från iranska oppositionsgrupper om regimens internationella terrorverksamhet. Teheran använde sig av betalade mördare för att tysta oliktänkande. ”De baskiska separatisterna i Spanien utförde dessa mord åt oss. Vi gav dem pengar och de genomförde uppdragen,” erkände han och avslöjade hur regimen lät terrorister utföra politiska mord samtidigt som de kunde neka sina handlingar.
Rafiqdoust nämnde även direkt iransk inblandning i morden på bland andra Shapour Bakhtiar och Gholam-Ali Oveissi. Han beskrev också hur regimen hotade västerländska regeringar för att få sina terrorister frigivna. Rafiqdoust berättade om hur han pressade den franske utrikesministern att släppa Anis Naccache, en av Bakhtiars misslyckade mördare. ”Jag sa till dem att om han inte släpptes inom två veckor så skulle de kunna förvänta sig en ambassadbombning eller en flygplanskapning. De ska inte klaga när det händer,” erkände Rafiqdoust och avslöjade regimens historia av gisslantagande och terrordiplomati.

Dessa uttalanden stämmer överens med hans tidigare kommentarer om IRGC:s roll i gisslandramat på USA:s ambassad 1979, som regimens länge har försökt förringa som ett spontant studentinitiativ. I en intervju den 16 augusti 2023 avslöjade Rafiqdoust att han personligen gav logistikstöd för ambassadockupationen och informerades av höga tjänstemän om planen i förväg. Detta avslöjande tar bort den falska bilden av att övertagandet var oberoende av regimens ledning och bevisar att det var en planerad handling för att stärka Khomeinis makt och lägga grunden för Irans globala politik kring gisslandtagning.
År 1991 erkände Mohsen Rafighdoost öppet den iranska regimens del i attacker mot amerikanska styrkor, särskilt bombningen av Beirut 1983. Han sa: ”I revolutionens seger i Libanon och på många andra ställen har Amerika känt av våra handlingar. De vet att sprängämnena och ideologin, som skickade 400 amerikanska marinsoldater till döden i en enda attack, kom från Iran. Både sprängämnena och ideologin hade sitt ursprung i Iran. Detta är tydligt för Amerika, och det är därför de nu är hjälplösa i Persiska viken.” (Resalat Daily, den 20 juli 1991).
En regim som frodas av terrorism
Rafiqdousts häpnadsväckande bekännelser handlar inte om ånger – de är en medveten skrämseltaktik för att påminna världen om att den iranska regimen har en lång historia av att ta bort motståndare och kommer att fortsätta göra det. Hans kommentarer visar vad många avslöjanden från Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) redan har bekräftat: den iranska regimen bygger på systematisk terrorism, mord och gisslandiplomati.
Åratal av undersökningar, underrättelseinformation och avslöjanden från Iranska motståndsrörelsen har visat hur regimens terrorapparat sträcker sig över hela världen. Teherans djupt rotade strategi med utomrättsliga avrättningar, bortföranden och bombplanen har använts för att tysta kritiker och krossa oppositionen utomlands. Prästerskapets regim har gång på gång visat att den inte bara är en skurkstat – den är ett kriminellt företag som agerar ostraffat internationellt.

Ett test för det internationella samfundet
Betydelsen av dessa kommentarer går inte att överskatta. Den iranska regimen döljer inte längre sina brott – den visar upp dem. Rafiqdousts bekännelser handlar inte bara om vad en gammal tjänsteman säger; de visar på Teherans fortsatta politik med statsstödd terrorism. Detta är inte historia – det är en pågående och systematisk kampanj av terror, som har fått stöd av år av internationell passivitet.
En sådan fräck hållning kräver kraftfulla och snabba åtgärder. Tiden för svaga fördömanden och symboliska sanktioner är över. Världen måste agera tydligt för att stoppa regimens globala terrornätverk, ställa dess tjänstemän till svars och införa stränga straff mot dess ledare.
Att inte agera kommer bara att stärka regimen och leda till fler mord, gisslantaganden och bombningar, samt skicka ett budskap om att Irans ledarskap kan mörda utan straff. Det är dags för det internationella samfundet att sätta stopp för prästerskapets terrorvälde – innan nästa offer skadas.

