12 mars, 2025

I sin 59:e vecka fortsätter kampanjen ”Tisdagar utan avrättningar” i 38 fängelser över hela Iran. Kampanjen, som har pågått sedan januari 2024, har fått ett betydande momentum med fångar som organiserar veckovisa trots handlingar mot iranska regimens systematiska avrättningar av politiska fångar och andra fångar.

I sitt uttalande högtidlighöll de fångar som deltar i kampanjen Internationella kvinnodagen genom att ”hylla alla världens kvinnor, särskilt de motståndskraftiga och kämpande kvinnorna i Iran, som har uthärdat extrem diskriminering i århundraden. Under de senaste 46 åren har de stått upp mot den fascistiska och kvinnofientliga regimen för att kräva sina mest grundläggande mänskliga rättigheter. Kampanjen hedrar minnet av de tusentals kvinnor som har förlorat sina liv i kampen för frihet.”

Fångarna varnade för att den förtryckande regimen i Iran fortsätter att driva sin dödsmaskin framåt utan paus. ”Sedan början av Esfand (februari-mars) har nästan 100 personer avrättats, varav 28 avrättningar ägde rum på bara en dag, Esfand 11 (1 mars)”, skrev de.

I veckan, som sammanföll med Internationella kvinnodagen, gjorde en grupp kvinnliga fångar från Sepidar-fängelset i Ahvaz ett uttalande där de meddelade att de deltar i kampanjen ”Nej till avrättningar på tisdagar” i protest mot de omfattande avrättningarna i Iran. De krävde att dödsstraffet skulle avskaffas.

Samtidigt som kampanjen uttryckte tacksamhet till alla fångar som hittills anslutit sig till denna rörelse mot avrättningar upprepade den sin uppmaning till alla fångar, liksom till alla samvetsgranna individer, politiska aktivister, människorättsförsvarare, medlemmar av civilsamhället och fackföreningsaktivister, att ”stå upp mot avrättningar i Iran och vara rösten för varje dödsdömd individ”.

”Vi måste alla vara medvetna om att tusentals fångar som dömts för allmänna brott och dussintals politiska och ideologiska fångar för närvarande sitter i dödscell”, heter det bland annat i uttalandet. ”Dessa fångar och deras cellkamrater lever varje ögonblick i fängelset i skuggan av snaran och galgen, i vetskap om att deras rätt till liv när som helst kan tas ifrån dem av den religiösa despotismens repressiva maskineri. Därför är det absolut nödvändigt att frågan om avrättning av dödsdömda fångar förblir i förgrunden och möts av allvarligt motstånd mitt i alla olika nyhetsinslag.”

De fångar som deltar i den 59:e veckan av hungerstrejken ”Tisdagar utan avrättningar” kommer från fängelserna Evin (kvinnoavdelningen, avdelningarna 4 och 8), Ghezel Hesar (avdelningarna 3 och 4), Karajs centralfängelse, Teherans storfängelse, Arak, Khorramabad, Asadabad i Isfahan, Dastgerd i Isfahan, Sheiban i Ahvaz, Nezam i Shiraz, Bam, Kahnuj, Mashhad, Qaemshahr, Lakan i Rasht (avdelningar för män och kvinnor), Ardabil, Tabriz, Urmia, Salmas, Khoy, Naqadeh, Saqqez, Baneh, Marivan, Kamyaran , Tabas, Khorin i Varamin, Rudsar i Gilan, Sepidar i Ahvaz, Ramhormoz, Talesh, Adelabad i Shiraz (avdelningar för män och kvinnor), Joveyn, Borazjan, Gonbad-e Kavus, Dizel Abad i Kermanshah, Chobindar i Qazvin och Miandoab-fängelset.