23 mars, 2025

I sitt Nowruz-tal betonade Maryam Rajavi, NCRI presidenten, att det är brådskande att åberopa FN:s ”snapback”-mekanism mot iranska regimens kärnvapenprogram och sade ”Mot bakgrund av regimens skadliga aktiviteter får det internationella samfundet inte längre fördröja aktiveringen av snapback-mekanismen. Denna regim är ett hot mot global fred och säkerhet och måste omfattas av kapitel VII i FN-stadgan. Den ultimata lösningen på mullornas terrorism, krigshets och kärnvapenprogram är att regimen störtas – en uppgift som det iranska folket ansvarar för genom motstånd, uppror och Frihetsarmén.”

För tio år sedan, under tiden för det kärnteknikavtal som kallas JCPOA (14 juli 2015), hade Maryam Rajavi också varnat: ”Att kringgå de sex resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och ett icke undertecknat avtal, som saknar kraven för ett officiellt internationellt fördrag, skulle varken blockera mullornas vägar till bedrägeri eller deras tillgång till en atombomb.” En annan viktig punkt, sade Rajavi, är att ”de pengar som strömmar in i regimens kassakistor måste ställas under strikt FN-övervakning för att säkerställa att de tillgodoser det iranska folkets akuta behov, särskilt de obetalda magra lönerna för arbetare, lärare och sjuksköterskor, och används för att ge mat och medicin till medborgarna. Annars kommer Khamenei att använda dessa medel för att främja regimens politik för export av terrorism och fundamentalism i Syrien, Jemen och Libanon samt för att fylla Islamiska revolutionsgardets kassakista.”

När vi nu ser tillbaka på det senaste decenniet har var och en av de ovanstående varningarna från iranska motståndsrörelsen visat sig vara korrekta. Genom att kringgå FN:s säkerhetsråds resolutioner och kanalisera miljarder dollar till Irans styrande teokratiska fascisms kassakista har man finansierat terrorism, krig och förtryck av det iranska folket – och stärkt regimen i dess anti-iranska och anti-mänskliga politik.

Regimens högste ledare Ali Khamenei, som ständigt har försökt överleva genom att utnyttja splittringen inom det internationella samfundet, visade sin ilska efter nya europeiska utspel. Vid ett möte med regimtjänstemän den 8 mars 2025 gick han till angrepp mot de europeiska länderna och sade ”Upprätthöll ni era åtaganden i JCPOA? Från allra första början gjorde ni inte det. Efter att USA drog sig tillbaka lovade ni att kompensera för det, men sedan bröt ni det. Sedan sa ni något annat och bröt även det andra löftet.”

Fredagen den 14 mars 2025 utfärdade utrikesministrarna från G7-länderna – däribland USA, Storbritannien, Japan, Italien, Tyskland, Frankrike och Kanada – tillsammans med Europeiska unionens höga representant ett gemensamt uttalande vid avslutningen av sitt toppmöte i Charlevoix i Kanada. I sitt uttalande betonade G7-länderna att Iran ”är den främsta källan till regional instabilitet och aldrig får tillåtas att utveckla och skaffa sig kärnvapen”.

Dessförinnan, onsdagen den 12 mars 2025, höll FN:s säkerhetsråd ett möte bakom stängda dörrar med samtliga 15 medlemmar närvarande för att diskutera iranska regimens kärntekniska program. Under mötet betonade Storbritanniens representant att man allvarligt överväger att utlösa snapback-mekanismen mot regimen.

Säkerhetsrådets möte hölls mot bakgrund av att den senaste rapporten från Internationella atomenergiorganets (IAEA) generaldirektör till styrelsen slog fast att Iran är det enda icke-kärnvapenlandet i världen som producerar höganrikat uran och att denna anrikningsnivå inte har något trovärdigt fredligt berättigande.

Även om översynen av snapback-mekanismen i FN:s säkerhetsråd och uttalandet från G7-ländernas utrikesministrar har försenats, har den hotande mardrömmen om att FN:s säkerhetsråds sex resolutioner mot regimen ska återinföras skakat den desperate högste ledaren och hans styre. Detta visar tydligt hur viktigt det är att anta en fast politik mot Irans regim och att påskynda genomförandet av snapback mekanismen.