26 mars, 2025

Den 23 mars 2025 svarade Mizan News Agency, som är knuten till den iranska regimens rättsväsende, på kommentarer från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, Mai Sato, vid det årliga mötet i rådet för mänskliga rättigheter genom att skriva: ”I sitt inledande meddelande som publicerades på den sociala medieplattformen X uttryckte Sato uppskattning för vad hon kallade de outtröttliga ansträngningarna från Javaid Rehman, FN:s så kallade särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Iran. En titt på de senaste månaderna sedan Mai Sato inledde sin tjänstgöring som FN:s så kallade särskilda rapportör för Iran avslöjar en historisk verklighet: Sato har, i likhet med sina föregångare och i strid med sina inledande löften, gjort politisering och snedvridning till sin agenda när det gäller Iran.”

Dessa kommentarer kommer när regimen fortfarande skakas av den tidigare Javaid Rehmans slutrapport. Rapporten dokumenterade regimens folkmord på medlemmarna i Folkets Mojahedin (PMOI/MEK) under 1981-1982. Den omfattade också massakern 1988.

Tisdagen den 18 mars 2025 hölls den 58:e årliga sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, där FN:s särskilde rapportör presenterade sin rapport om situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran.

I sin rapport uttryckte Mai Sato oro över det ökade antalet avrättningar, diskrimineringen av minoriteter, bristen på transparens i hanteringen av människorättsärenden och det fortsatta förtrycket av protester och oliktänkande. Hon konstaterade följande: ”Den extraordinära ökningen av avrättningar under 2024 i Islamiska republiken Iran, med över 900 registrerade fall, tillsammans med det högsta antalet kvinnor som avrättats under det senaste decenniet, skapar allvarlig oro över tillämpningen av dödsstraffet.”

Under denna session hänvisade Sara Hossain, ordförande för FN:s oberoende internationella undersökningsgrupp för Iran, också till upproren i Iran 2022 och uppgav att enligt undersökningsgruppen har 10 män avrättats i samband med protesterna 2022 och minst 11 män och tre kvinnor riskerar fortfarande att avrättas, samtidigt som det finns ”allvarliga farhågor om efterlevnaden av rätten till en rättvis rättegång, inklusive användningen av erkännanden som innehåller tortyr, och kränkningar av rättssäkerheten”.

”Kvinnliga människorättsförsvarare och aktivister har fortsatt att utsättas för straffrättsliga påföljder, inklusive böter, långa fängelsestraff och i vissa fall dödsstraff för fredliga aktiviteter till stöd för mänskliga rättigheter”, konstaterade Independent Mission.

Vid samma sammanträde gjorde Europeiska unionens företrädare ett uttalande där han sade att rapporterna tydligt visar på utbredda och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran. Godtyckliga arresteringar, användning av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning är fortfarande ett stort problem. EU förklarade att användningen av dödsstraff som ett svar på interna meningsskiljaktigheter är oacceptabelt och uppmanade till dess avskaffande i Iran.

Storbritanniens representant uttalade: Situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran är fortfarande fruktansvärd och avrättningarna har nått en krisnivå. Antalet kvinnor som avrättas har ökat. Många avrättas efter orättvisa rättegångar. Endast 10 procent av dessa avrättningar offentliggörs.

Spaniens representant fördömde den alarmerande ökningen av avrättningar i Iran under 2024 och sade att Spanien kräver att dödsstraffet avskaffas i Iran. Representanten uttryckte också oro över det våld som utövas av statliga styrkor, de förfärliga förhållandena för fångar och fördömde det systematiska förtrycket av yttrande- och mötesfriheten i Iran.

Utöver representanterna från Spanien och Storbritannien uttalade sig även delegater från flera andra medlemsländer i FN:s råd för mänskliga rättigheter, däribland Italien, Tyskland, Schweiz, Österrike, Australien, Estland, Irland, Albanien, Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nya Zeeland och Nederländerna, mot den iranska regimens förtryckande politik och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.