Ett fall som skakar den svenska statsförvaltningen har dykt upp i veckan efter att Sveriges Radios Ekot avslöjat att en mångårig handläggare på Migrationsverket har avskedats efter en varning från Säpo, den nationella säkerhetstjänsten, för påstådda kopplingar till Iran-anknutna kretsar.

Även om den exakta karaktären av kopplingarna fortfarande är hemligstämplade, framgår det av interna dokument som Ekot tagit del av att den anställde under en längre period, särskilt på fritiden, haft ”olämpliga associationer” och kontakter. Enligt myndigheten bedömdes dessa aktiviteter spegla illojalitet mot den svenska staten, vilket ledde till att han avskedades tidigare i år. Även Aftonbladet rapporterade om fallet och bekräftade tidslinjen och de allvarliga säkerhetsproblem som var inblandade.

Hans Kemkes, säkerhetschef på Migrationsverket, säger till Ekot: ”Informationen är trovärdig ur vårt perspektiv, och det är därför vi agerar på det här sättet. Ja, det är allvarligt – och det är precis därför som det ledde till ett avsked i det här fallet.

Personen i fråga hade varit anställd på byrån sedan 2016. Även om det inte har framkommit några bevis för att sekretessbelagda uppgifter har äventyrats, drog myndigheten slutsatsen att den anställde inte kunde fortsätta i sin roll på grund av situationens allvar. Kemkes tillade att myndigheten inte kommer att vidta några särskilda nya åtgärder enbart på grund av den här händelsen, men att säkerhetsutveckling är en del av det löpande institutionella arbetet.

Enligt Ekot utfärdades Säpo-larmet i november 2024, men den anställde blev inte tjänstledig förrän i januari 2025, efter att säkerhetstjänsten bett myndigheten att avvakta med åtgärder för att samla in ytterligare underrättelser. Dokument visar också att den anställde inledningsvis erkände delar av anklagelserna, för att senare förneka dem helt.

Säpo har avböjt att kommentera ärendet och personen i fråga har inte svarat på frågor från media, men fallet understryker den växande oron i Sverige för utländska påverkansoperationer, särskilt från prästerskapets sida i Iran, som har en historia av att rikta in sig på diasporagrupper och infiltrera utländska institutioner.

År 2021 avslöjade svenska medier gripandet av Peyman Kia, en tidigare högt uppsatt officer vid Sveriges säkerhetspolis (Säpo), som senare dömdes för att ha spionerat för Teheran mellan 2011 och 2015 samtidigt som han hade tillgång till hemligstämplad information på högsta nivå. Hans fall – och gripandet av ett iranskt par som utgav sig för att vara afghanska flyktingar samma år – belyste djupet och uthålligheten i regimens spionnätverk i Europa, ett nätverk som fortsätter att dyka upp inom känsliga institutioner under täckmantel av dubbla identiteter eller samhällsengagemang.

Denna senaste utveckling kommer mitt i en ökad diplomatisk spänning mellan Stockholm och Teheran, driven av fall som fängslandet av den svensk-iranska akademikern Ahmad-Reza Jalali i Iran och den nyligen avslutade Hamid Noury-rättegången i Sverige, där den tidigare iranska tjänstemannen dömdes till livstids fängelse för sin roll i 1988 års massavrättning av politiska fångar.

Säkerhetsanalytiker varnar för att fallet kan leda till en närmare granskning av utlandsfödda tjänstemän i känsliga offentliga roller, särskilt de som har kopplingar till auktoritära stater med en historia av spionage och transnationellt förtryck.