Fångar i Iran höll den 62:a veckan av ”Nej till avrättningar-tisdagar” i fängelser över hela landet. Fångar hungerstrejkade i protest mot avrättningar i Iran. Kampanjen, som har pågått sedan januari 2024, har fått ett betydande momentum med fångar som organiserar veckovisa handlingar av trots mot iranska regimens systematiska avrättningar av politiska fångar och andra fångar.
I sitt veckovisa uttalande skrev fångarna: ”Mullornas regim har inte stoppat det omänskliga straffet avrättningar ens under Nowruz (det persiska nyåret) och Ramadan.”
Under de senaste dagarna har flera fångar fallit offer för de iranska makthavarnas omättliga aptit på avrättningar och förtryck. Fångarna varnade för att under denna period har dödsdomen mot den politiske fången Hamid Hosseinnejad Heydaranlu, bosatt i Chaldoran och anklagad för ”uppror” (baghi), bekräftats av regimens högsta domstol och meddelats honom den 24 mars.
”Därför är risken för att han ska avrättas mycket allvarlig och det är viktigt att vara den här fångens och andra dödsdömdas röst”, skrev de.
De fångar som deltar i den 62:a veckan av hungerstrejken ”Tisdagar utan avrättningar” kommer från Evin-fängelset (kvinnoavdelningen, avdelningarna 4 och 8), Ghezel Hesar-fängelset (avdelningarna 3 och 4), Karajs centralfängelse, Teherans storfängelse och fängelserna i Arak, Khorramabad, Asadabad Isfahan, Dastgerd i Isfahan, Sheiban i Ahvaz, Nezam i Shiraz, Bam, Kahnuj, Mashhad, Qaemshahr, Lakan i Rasht (avdelningar för män och kvinnor), Ardabil, Tabriz, Urmia, Salmas, Khoy, Naqadeh, Saqqez, Baneh, Marivan, Kamyaran, Tabas, Khorin i Varamin, Rudsar i Gilan, Sepidar i Ahvaz, Ramhormoz, Talesh, Adelabad i Shiraz (avdelningar för män och kvinnor), Joveyn, Borazjan, Gonbad-e Kavus, Dizelabad, Chobindar i Qazvin och Miandoab.
1988 Massakern Anhörigas Samfund (1988MAS) 