Washington, DC – 8 maj 2025 – Vid en stor presskonferens i dag på National Press Club presenterade NCRI-USA (National Council of Resistance of Iran) nya underrättelser som avslöjar en hemlig iransk kärnvapenanläggning och ett parallellt försök att producera förstärkta kärnstridsspetsar och lägga grunden för vätebomber.
Soona Samsami, NCRI:s representant i USA, meddelade att Organization of Defensive Innovation and Research (SPND) – ett organ som kontrolleras av Irans försvarsministerium och IRGC – har arbetat med tritiumutvinning för att öka kärnvapenutbytet. Centralt i detta projekt är den hemliga ”Rainbow Site” (Rangin Kaman) nära Eyvanaki, 55 kilometer sydost om Teheran. Anläggningen, som sträcker sig över 2.500 hektar, drivs under täckmantel av Diba Energy Sina Company, som officiellt är registrerat som kemikalieproducent.
”Det här projektet är inte fredligt. Det är utformat för kärnstridsspetsar som ska monteras på missiler med en räckvidd på över 3.000 kilometer”, sade Samsami. ”Världen måste stänga Irans kärnanläggningar, förneka anrikningskapaciteten och ge IAEA i uppdrag att verifiera stängningen.” Hon betonade att regimens kärnvapenambitioner är sammanflätade med dess överlevnadsstrategi i en tid av tilltagande inhemsk oro och hänvisade till över 1.200 avrättningar sedan Pezeshkian tillträdde som president.
Alireza Jafarzadeh, NCRI:s biträdande chef i USA, förklarade att informationen samlats in av PMOI:s interna nätverk i Iran, samma källa som avslöjade Natanz 2002. ”Denna information kommer efter åratal av utredning, verifiering och analys”, sade han. SPND, som först avslöjades av NCRI 2011, har sedan 2013 i tysthet rekryterat experter på kärnfusion och tritium från Irans atomenergiorganisation, inklusive Dr. Ebrahim Haji Ebrahimi och Hadi Zaker Khatir, samtidigt som akademiska publikationer om fusionsrelaterad forskning har undertryckts.
Jafarzadeh beskrev organisationsstrukturen i detalj: ett moderbolag, Petsar (Pishtazan-e Towsee-ye San’ati-ye Arya Razi), och fyra dotterbolag står för upphandling och täckmantel. Själva anläggningen, som ursprungligen byggdes under överinseende av den mördade kärnvapenchefen Mohsen Fakhrizadeh, har underjordiska anläggningar som skyddas av IRGC:s missilförsvar och Qadirs långdistansradar.

”Regimen förklädde anläggningen som en färg- eller missilfabrik för lokalbefolkningen, men dess säkerhet på militär nivå – stängsel, kameror, begränsade zoner – avslöjar dess verkliga funktion”, noterade Jafarzadeh. ”Irans kärnvapenprogram upphörde aldrig; det utvecklades under större hemlighetsmakeri.”
NCRI upprepade kraven på att åberopa FN:s snapback-mekanism och på internationellt erkännande av det iranska folkets rätt att konfrontera IRGC.

