En ny förödande underrättelserapport från det bayerska författningsskyddet (Verfassungsschutz Bayern) har avslöjat iranska regimens omfattande användning av statsterrorism, spionage och ombudsoperatörer över hela Europa – särskilt Tyskland – samtidigt som det nu förbjudna Islamic Centre Hamburg identifieras som regimens centrala propagandahubb på kontinenten.
2024 års rapport lämnar inga tvivel om Teherans onda avsikter. ”Iransk underrättelsetjänst använder sig av statsterroristiska verktyg för att uppnå sina mål”, står det rakt ut. Dessa operationer är inte begränsade till övervakning. ”Iransk underrättelsetjänst ägnar sig ofta åt aktiviteter som syftar till att förbereda statsterroristiska handlingar – inklusive kidnappning och till och med mord.”
Rapporten noterar att Teheran inte enbart förlitar sig på sina egna agenter. ”I sådana fall använder sig den iranska regimen av ombud – ofta individer kopplade till kriminella gäng eller nätverk – för spionage eller direkta aktioner”, framgår det av dokumentet.
Islamic Centre Hamburg förbjudet som Teherans huvudsakliga propagandaarm
I hjärtat av Irans påverkansoperationer i Europa stod Islamic Centre Hamburg (Islamisches Zentrum Hamburg, IZH), som i rapporten identifieras som ”den iranska regimens viktigaste officiella representation i Tyskland och ett av dess mest betydande propagandahubbar i Europa”.
I juli 2024 förbjöd den tyska regeringen officiellt IZH och dess anslutna organisationer efter omfattande utredningar och razzior som inleddes i slutet av 2023. Det bayerska inrikesministeriet framhöll att Islamic Association of Bavaria i München fungerade som en filial till IZH och hade nära band till det Hamburg-baserade centret. Centret hade länge fungerat som en kanal för att sprida Irans hårdföra ideologi och exportera principerna för prästerskapets diktatur under överinseende av regimens högste ledare.
Chefen för IZH, enligt rapporten, var traditionellt ”en certifierad islamisk jurist som utsetts av Irans utrikesministerium och fungerade som den Högste Ledarens representant i Centraleuropa”. Detta upplägg avslöjar hur djupt Iran hade förankrat sin statsideologi – särskilt den khomeinistiska doktrinen – i sin europeiska verksamhet.
Export av teokrati och uppbyggnad av miliser
Bayerska underrättelsetjänstemän understryker att regimen i Teheran inte bara ser sig själv som en nationalstat utan som det ideologiska centrumet för ett transnationellt revolutionärt projekt. ”Exporten av den islamiska revolutionen och stödet till shiitiska samhällen utomlands, särskilt i Mellanöstern, är en del av Irans strategiska mål”, förklarar rapporten.
Denna exportstrategi har historiskt inkluderat IRGC:s Quds-styrka, som ansvarar för militära operationer utanför Irans gränser, inklusive skapandet och beväpningen av proxymiliser som Hizbollah i Libanon under 1980-talet. Den bayerska rapporten varnar också uttryckligen för att Irans revolutionsgarde fortsätter att fungera som ett huvudmedel för att främja dessa mål.
Spionage och mordplaner
Det iranska underrättelseministeriet (MOIS), Islamiska revolutionsgardets underrättelseorganisation (IRGC-IO) och Quds-styrkan nämns alla i rapporten som viktiga aktörer som är involverade i internationellt spionage och hemliga operationer.
Som en tydlig illustration av Teherans räckvidd och djärvhet svarade det tyska utrikesministeriet på regimens avrättning av en tysk medborgare genom att stänga de iranska konsulaten i Frankfurt, München och Hamburg 2024. Rapporten bekräftar att dessa diplomatiska beskickningar fungerade som ”lagliga residens” (diplomatiska täckmantlar) för iransk underrättelseverksamhet.
En regim byggd på förtryck, dold i religion
Den bayerska rapporten avslöjar också de ideologiska grunderna för den iranska regimens verksamhet. Enligt analysen integrerar den khomeinistiska världsbilden religion, politik och lag under den gudomliga regimens banér och avvisar helt och hållet sekulära styrelseskick.
Rapporten fungerar som en skarp varning, inte bara för Teherans agerande utomlands, utan också för det styrande systemets sanna natur: en brutal teokrati som förlitar sig på tvång, bedrägeri och våld – inte bara för att undertrycka oliktänkande på hemmaplan utan också för att tysta motståndare utomlands.
När Tyskland och andra EU-länder nu omvärderar sina diplomatiska och säkerhetsmässiga relationer med den iranska regimen gör Bayerns resultat en sak klar: eftergivenhet är inget alternativ. Teherans närvaro i Europa är inte välvillig – den är ett hot.
1988 Massakern Anhörigas Samfund (1988MAS) 