FN:s generalsekreterare har utfärdat en fördömande interimsrapport till Människorättsrådet om det försämrade tillståndet för mänskliga rättigheter inom den iranska regimen, som täcker perioden augusti 2024 till januari 2025. Det 15-sidiga dokumentet ger en dyster och omfattande bedömning av systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter under regimen, inklusive massavrättningar, utbredd användning av tortyr, undertryckande av medborgerliga friheter, könsbaserad diskriminering och marginalisering av etniska och religiösa minoriteter.
Rekordbrytande avrättningar och godtyckliga dödsdomar
Rapporten avslöjar att minst 975 avrättningar genomfördes i Iran under 2024, det högsta antalet sedan 2015. Hela 52 % av dessa var för narkotikarelaterade brott, av vilka många inte skulle kvalificera som kapitalbrott enligt internationell rätt. Ett oproportionerligt stort antal av de avrättade var etniska minoriteter, inklusive 108 baluchier, 84 kurder och 72 afghanska medborgare.
Djupt oroande är den fortsatta användningen av dödsstraff mot kvinnor och minderåriga. År 2024 avrättades 31 kvinnor – många för att ha dödat våldsamma män i fall som rörde tvångsäktenskap eller barnäktenskap. Trots Irans påståenden om att man inte avrättar minderåriga, motsäger fallet med Mehdi Jahanpour, som avrättades för ett brott som begicks vid 16 års ålder, detta påstående.
Rapporten dokumenterar också avrättningar kopplade till upproret 2022, inklusive den hemliga avrättningen av Gholamreza Rasaei, som enligt uppgift genomfördes utan föregående meddelande till hans familj eller advokat, och baserades på påtvingade bekännelser som framtvingats under tortyr.
Tortyr, omänsklig bestraffning och dödsfall i häkte
Tortyr och grym bestraffning är fortfarande utbrett. Det är värt att notera att två kurdiska bröder fick sina fingrar amputerade i oktober 2024 som straff för stöld. Rapporter beskriver också den 36-årige Mohammad Mir-Mousavis död i polisens förvar i augusti 2024, påstås ha orsakats av svåra misshandelshandlingar. Även om fem poliser arresterades har ingen meningsfull ansvarsskyldighet fastställts.
Själva avrättningsmetoden kritiseras också. I ett hjärtskärande fall hängdes en fånge, återupplivades och avrättades månader senare efter att offrets familj ändrat sig om att bevilja förlåtelse – vilket väcker allvarliga farhågor om omänsklig behandling.
Riktar sig mot journalister, demonstranter och aktivister
Regimen har fortsatt sin hårda attack mot yttrandefriheten, och 125 journalister åtalades under 2024, inklusive 40 kvinnor.
Internetcensur är fortfarande utbredd, och virtuella privata nätverk (VPN) behövs fortfarande i stor utsträckning. Övervakning fortsätter att verkställas genom ansiktsigenkänning, särskilt riktat mot kvinnliga studenter och universitetsstudenter.
I december 2024 upphävde regeringen en mycket kontroversiell lag som tvingar till obligatorisk hijab, men rapporten varnar för att om den antas skulle den legalisera hårda straff – inklusive döden – för att ”främja korruption på jorden” genom handlingar som offentlig avtäckning eller att skicka hijab-relaterat innehåll utomlands.
Kvinnor och flickor: Offer för könsapartheid
Rapporten beskriver utbredda kvinnomord, trakasserier för brott mot klädkoder och övervakning på universitet. Barnäktenskap är fortfarande utbrett, särskilt bland minoritetsgrupper, och officiell statistik om sådan praxis publiceras inte längre.
Självmorden av 16-åriga Arezo Khavari och 17-åriga Aynaz Karimi nämns som exempel på den psykologiska skada som orsakas av förtryckande tillämpning av skolklädkoder och bristen på psykiskt stöd i skolorna.
Inriktning på minoriteter: Etnisk och religiös diskriminering
Rapporten understryker systematisk diskriminering av etniska och religiösa minoriteter, särskilt kurder, baluchier, bahaier, kristna och sunnier. I oktober 2024 dömdes tio bahai-kvinnor till sammanlagt 90 års fängelse för att ha organiserat samhällsaktiviteter.
Minst 19 arabiska kulturaktivister och poeter arresterades i början av 2025 i Khuzestan under förevändning att vara insatser för allmän säkerhet. Dessutom fick azerbajdzjanska kulturaktivister sammanlagt 81 års fängelsestraff för fredligt opinionsarbete.
Begränsade framsteg och internationellt samarbete
Rapporten erkänner minimala framsteg i engagemanget med internationella människorättsmekanismer men noterar att Irans regim fortsätter att neka FN:s undersökningsmission och särskilda rapportörer tillgång. Irans regim vägrar fortfarande att ratificera viktiga människorättsfördrag, inklusive konventionen mot tortyr och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
Brådskande rekommendationer
Generalsekreteraren utfärdade en uppsättning med 17 brådskande rekommendationer där han uppmanade den iranska regimen att:
. Avskaffa dödsstraffet och omedelbart stoppa alla avrättningar.
. Frige alla individer som frihetsberövats för fredlig aktivism.
. Garantera en rättvis rättegång och rättvisa rättegångar.
. Avskaffa könsbaserad diskriminering och våld.
. Skydda etniska och religiösa minoriteter.
. Säkerställa tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård utan diskriminering.
. Ratificera viktiga människorättsfördrag och fullt ut engagera sig i FN:s mekanismer.
Denna rapport förstärker en skarp sanning: att den iranska regimen fortsätter att behandla grundläggande mänskliga rättigheter inte som universella standarder, utan som hinder som ska krossas i kontrollens namn. Med avrättningar på rekordnivå och förtryck som sipprar in i alla aspekter av det samhällsliv står det internationella samfundet inför ett ökande tryck att agera beslutsamt till försvar för det iranska folket.
1988 Massakern Anhörigas Samfund (1988MAS) 