Iran: Massgripanden och förtryck i följd av militära förluster

Tre minuters läsning

I efterdyningarna av en förödande konflikt med Israel och USA står den iranska regimen inför en aldrig tidigare skådad kombination av militära, nukleära och inhemska kriser. En serie riktade flyganfall har decimerat iranska regimens högsta militära och nukleära ledning, vilket har lett till att regimens parlament som hämnd har avbrutit samarbetet med Internationella atomenergiorganet (IAEA). Samtidigt har regimen inlett ett landsomfattande tillslag mot oliktänkande, präglat av massarresteringar, deserteringar inom militären och ett eskalerande förtryck.

Upphävande av IAEA-samarbetet

På onsdagen antog iranska regimens parlament ett lagförslag om att upphäva landets samarbete med IAEA. Talman Mohammad Bagher Ghalibaf anklagade IAEA för att blunda för attackerna mot Irans nukleära infrastruktur.

”Internationella atomenergiorganet, som vägrade att ens marginellt fördöma attacken mot Irans kärntekniska anläggningar, satte sin internationella trovärdighet på auktion”, sade Ghalibaf.

Han förklarade att Atomic Energy Organization of Iran kommer att avbryta samarbetet tills säkerheten vid landets kärnkraftsanläggningar har säkerställts. Det slutliga godkännandet av lagförslaget ligger nu hos regimens högsta nationella säkerhetsråd, enligt den statsanknutna nyhetsbyrån Nournews.

Massiva militära och kärnvapenförluster

IRGC och iranska statliga medier har bekräftat elimineringen av flera av dess högsta militära och kärnvapenrelaterade personer under en serie högprecisionsattacker som utfördes före vapenvilan.

Hossein Salami – Överbefälhavare för IRGC
Mohammad Bagheri – stabschef för Irans väpnade styrkor
Amir Ali Hajizadeh – Befälhavare för IRGC:s rymdstyrka
Gholam-Ali Rashid – Chef för Khatam-al-Anbiyas centrala högkvarter
Mehdi Rabani, Gholamreza Mehrabi, Davoud Shekhiyan, Masoud Shanei, Saeed Izadi, Behnam Shahriari – Senior IRGC-tjänstemän
Mahmoud Bagheri, Mohammad Bagher Taherpour, Mansour Safarpour, Masoud Tayeb, Khosrow Hassani, Javad Jarsara – Ytterligare bekräftade dödsfall bland IRGC-officerare

En nyckelpolitiker, Ali Shamkhani, seniorrådgivare till den högste ledaren Ali Khamenei, skadades också allvarligt i en flygattack riktad mot hans bostad.

Minst nio kärnforskare dödades också i samordnade attacker:

Fereydoon Abbasi-Davani, tidigare chef för Irans atomenergiorganisation
Mohammad-Mehdi Tehranchi, Akbar Matlabi-Zadeh, Saeed Borji, Amir-Hassan Faghihi, Abdolhamid Minoochehr, Mansour Asgari, Ahmadreza Zolfaghari Daryani, Ali Bakaei Karimi
Dessutom mördades Mohammadreza Sedighi Saber, en sanktionerad kärnforskare som tidigare kopplats till detonationssystem och varit måltavla för amerikanska sanktioner, i Gilanprovinsen. Han hade direkta kopplingar till känsliga kärnkraftsprogram.

Måndagen den 23 juni förstörde ett israeliskt flyganfall Imam Hassan Mojtaba IRGC:s kommandocentral i Karaj, Alborz-provinsen – ett viktigt nav i regimens militära och förtryckande nätverk. Regimens interna källor bekräftade att minst 20 dödsfall bland högre och mellanrangerade IRGC-personal, inklusive:

Mojtaba Karami – biträdande befälhavare för IRGC, Alborz
Akbar Enayati – biträdande socialtjänsteman
Ali Torkashvand – prästerlig inspektör
Gholam Ojani, Mohsen Kohkhel, Vali Rezazadeh, Saeed Sharifi – Överstelöjtnant
Seyed Mojtaba Moinpour – Brigadgeneral
Ali Asgari, Davoud Zandiyeh, Reza Zamanzadeh, Mohammad Roshandel – överstar
Seyed Mustafa Mirghaffari, Ali Javadipour – Kaptener
Ebrahim Nazari, Fatemeh Salehi, Davoud Dideban – IRGC/Basij-medlemmar
Fardin Ebrahimi, Salar Mousavinejad – Värnpliktiga
Gholamreza Souri – Basij-medlem
Fatemeh Salehi – IRGC-personal

Kort därefter, IRGC Alborz-kommandot utfärdade ett uttalande där de identifierade ytterligare 14 offer från vad de kallade en ”brutal och omänsklig” israelisk attack. Dessa inkluderade:

Javad Izadi – värnpliktig
Seyed Mojtaba Moinpour – brigadgeneral
Ali Javadipour och Seyed Mustafa Mirghaffari – kaptener
Reza Zamanzadeh, Mohammad Roshandel, Davoud Zandiyeh, Ali Asgari – överstar
Saeed Sharifi, Vali Rezazadeh – överstelöjtnanter
Ebrahim Nazari – IRGC-medlem
Davoud Dideban – civil från Karaj
Fardin Ebrahimi, Salar Mousavinejad – värnpliktiga

Myndigheterna uppgav att fullständig identifiering av offren skulle fortsätta i samordning med familjerna. Dödssiffran från attacken är ett av de dödligaste slagen mot IRGC på senare tid.

Efterkrigstidens tillslag och ökande inhemska oroligheter

Efter vapenvilan upplever Iran en ökning av internt förtryck. Enligt nyhetsbyrån Tasnim har minst 115 personer arresterats enbart i Kermanshah-provinsen för att ha ”stört säkerheten”. Ytterligare arresteringar rapporterades av IRGC och polisen i Hamedan, Hormozgan, Fars (53 fångar), Gilan (36) och Zarand (11 arresterade för regimfientliga aktiviteter).

Samtidigt tyder rapporter från Farda News på en växande våg av olydnad inom Irans militära och säkerhetsstyrkors led. Incidenter av desertering, vägran att följa order och personal som gömmer sig har oroad regimen. Som svar har regimens generalstab utfärdat omfattande nya order som tillåter befälhavare att använda ”de hårdaste möjliga åtgärderna” för att undertrycka intern oliktänkande och återupprätta kontrollen. Det ursprungliga Farda News-inlägget togs senare bort och är för närvarande inte tillgängligt online.

Gripande för spionage och drönarverksamhet

Flera statliga mediebolag och nyhetsbyråer har rapporterat om gripandet av mer än 700 personer under det 12 dagar långa kriget. Fångarna anklagades för brott som sträcker sig från att styra drönare, använda mikrodrönare, fotografera känsliga platser till att läcka underrättelser. Enligt rapporten beslagtogs över 10 000 mikrodrönare enbart i Teheran. Människorättsgrupper och oppositionsaktivister har fördömt dessa gripanden som en täckmantel för massförtryck och varnat för att regimen använder krigets kaos för att tysta civil oliktänkande.

Regimen har förlorat flera av sina mest inflytelserika militära och kärnvapenrelaterade personer, dess befälsinfrastruktur har drabbats direkt och dess internationella kärnvapenåtaganden håller nu på att falla ur. Internt griper en lojalitetskris grepp om dess säkerhetsstyrkor, medan en svepande våg av gripanden signalerar regimens desperation att behålla kontrollen.

Vad som väntar Iran är osäkert – men marken under regimen har utan tvekan förändrats.

Lämna en kommentar