En ny rapport från PMOI:s sociala högkvarter i Iran har avslöjat de skakande efterverkningarna av regimens senaste utrensning av Evin-fängelset och visar på en kampanj av avsiktlig grymhet maskerad av ren inkompetens.

Detaljerna målar upp en förödande bild av en trängd och rädd regim, ledd av den desperate högste ledaren Ali Khamenei, som slår till mot politiska fångar med kaotiskt våld. Tvångsförflyttningen av hundratals fångar den 23 juni till ökänt brutala fängelser var inte en planerad säkerhetsoperation utan ett panikartat drag som avslöjar den rådande teokratins djupa röta.

Enligt PMOI:s nätverk var situationen inne i Evin helt förvirrad. Fängelsets chef, den ökände hantlangaren Hedayat Farzadi, var så panikslagen att han inte hade någon officiell lista över de fångar som skulle förflyttas. Han var tvungen att gå från person till person och fråga efter deras namn för att skapa en provisorisk lista. Totalt tvångsförflyttades omkring 2.000 fångar från Evin till fängelset i Stora Teheran, även känt som Fashafouyeh, däribland 180 politiska fångar från avdelning 4 som packades in i bussar med bara kläderna på sina ryggar.

Den fruktansvärda verkligheten i Fashafouyeh och Qarchak

De förhållanden som väntar fångarna bekräftar regimens avsikt att straffa dem. PMOI:s rapport belyser en kampanj av systematiska berövanden som syftar till att bryta fångarnas vilja. Allvarlig matbrist är ett omedelbart och akut problem; den första dagen fick fångarna bara en enda måltid, serverad i en plastpåse utan ens en sked. Cellerna har varit farligt och avsiktligt överfulla, med 40 fångar som med våld trängts in i rum avsedda för hälften så många, vilket tvingat dem att sova på det bara golvet.

De sanitära förhållandena har gjorts till ett vapen för att orsaka maximal misär. En enda toalett och ett enda tvättställ finns tillgängliga för uppskattningsvis 80 fångar, vilket skapar en obeboelig och sjukdomshärjad miljö. Samtidigt står kvinnliga politiska fångar i exil i det ökända Qarchak-fängelset i Varamin inför ett allvarligt hot mot sin hälsa på grund av en total avsaknad av grundläggande faciliteter, och de har på ett grymt sätt nekats all kontakt med sina familjer. Detta är inte försummelse, det är en kalkylerad strategi för övergrepp.

En välbekant spelbok: att skapa förutsättningar för en massaker

Denna fängelseutrensning är inte en isolerad händelse. Det är en skrämmande välbekant taktik från regimens spelbok för brott mot mänskligheten. Genom att tvångsförflytta politiska fångar till avlägsna helveteshålor med hög säkerhet under den cyniska förevändningen att det finns ett yttre hot, bäddar regimen för en ny massaker. Denna strategi är identisk med den som användes våren 1988, då regimen förflyttade tusentals PMOI-anhängare och hävdade att det var för deras säkerhet under krigstid. Månader senare avrättades samma fångar systematiskt i 1988 års massaker. Regimen använder återigen ”krigets dimma” som en sköld för att isolera sina motståndare och göra dem sårbara för tortyr, övergrepp och avrättningar långt från allmänhetens ögon.

En varning och en brådskande uppmaning till handling

Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) uppmanade i ett uttalande den 25 juni 2025 FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, den särskilde rapportören för Iran och alla internationella människorättsorgan att fördöma denna brutalitet och omedelbart agera för att rädda fångarnas liv. Iranska motståndsrörelsen förnyar sitt krav på att en internationell undersökningsgrupp ska besöka Irans fängelser och tala direkt med fångarna. Världen får inte vara en tyst åskådare. Den måste ingripa nu, innan det är för sent.