Den iranska regimen lägger grunden för ännu en massaker på politiska fångar. Fredagen den 8 augusti 2025 förflyttade myndigheterna fem dödsdömda politiska fångar, alla anhängare till Folkets Mojahedin organisationen (PMOI/MEK), till en ökänd avrättningsplats. Destinationen, Ghezel Hesar-fängelset, är särskilt skrämmande, eftersom det var platsen för ett brutalt statligt sanktionerat mord på två PMOI-medlemmar för bara två veckor sedan, vilket gör hotet mot dessa fem män omedelbart och obestridligt.

En förevändning för förtryck

Förflyttningen var en del av en större, kaotisk omflyttning av fångar som började i slutet av juni efter att ett flyganfall skadat en del av Teherans Evinfängelse. Regimen hävdade att massförflyttningen till Fashafuyeh-fängelset var en säkerhetsåtgärd. Men dess verkliga syfte var repression. Den 25 juni hade den iranska regimen tvångsförflyttat alla fångar från avdelningarna 4, 7 och 8 i Evin, som hyser många politiska fångar, i en våldsam operation.

Efter flyganfallet hade den iranska motståndsrörelsen förklarat att om regimen inte kunde garantera fångarnas säkerhet måste den frige dem. I stället använde regimen krisen som en förevändning för våldsamma tillslag. Under återlämningen den 8 augusti separerade vakter brutalt de fem PMOI-supportrarna. Medfångar som protesterade mot denna omänskliga handling misshandlades också svårt, vilket avslöjade regimens totala intolerans mot alla oliktänkande.

Måltavlor för en fruktansvärd regim

De fem män som hotas av avrättning är hängivna aktivister som är måltavlor för sina politiska åsikter. De dömdes till döden i december 2024 av revolutionsdomstolen, anklagade för ”väpnat uppror” och ”medlemskap i PMOI”:

a) Vahid Bani Amerian, 33, har en magisterexamen i management.
b) Babak Alipour, 34, har en juristexamen och har tidigare dömts till fyra års fängelse för sin aktivism.
c) Shahrokh Daneshvarkar, 58, är civilingenjör.
d) Pouya Ghobadi, 33, är en elektroingenjör som har gripits två gånger tidigare.
e) Mohammad Taghavi, 59, är en erfaren politisk fånge från 1980- och 1990-talen.

Deras orubbliga motstånd, även efter att ha suttit fängslade i åratal, representerar den bestående anda av opposition som regimen är desperat att släcka.

I ett brådskande upprop uppmanade Amnesty regimen att ”stoppa alla planer på att avrätta” de fem fångarna och varnade: ”Globala åtgärder behövs NU för att uppmana de iranska myndigheterna att stoppa alla planer på att avrätta dem!”

Ett skrämmande prejudikat: Ghezel Hesar-räden

Förflyttningen av de fem fångarna till Ghezel Hesar är inte en isolerad händelse utan en del av en skrämmande, överlagd kampanj av statsterror. Detta blev fruktansvärt tydligt lördagen den 26 juli, när över 100 beväpnade vakter stormade avdelning 4 i samma fängelse i ett militärliknande angrepp. Under denna räd valde Khameneis hantlangare ut och avrättade PMOI-medlemmarna Behrouz Ehsani och Mehdi Hassani, och vägrade senare att återlämna deras kroppar till sina sörjande familjer i ett grymt försök att förhindra offentlig sorg.

Regimen använde också räden för att med tvång förvisa Saeed Masouri, en av Irans längst avtjänade politiska fångar, till det ökänt brutala Zahedan fängelset. Detta var en tydlig hämndaktion efter att Masouri och hans medfångar modigt hade stått emot ett tidigare kidnappningsförsök. I ett brev strax före sin exil varnade Masouri för att regimen planerade en upprepning av massakern 1988 och uppmanade världen att höra att ”ett brott pågår”.

En angelägen uppmaning till internationell handling

Med den brutala räden mot Ghezel Hesar och avrättningen av Behrouz Ehsani och Mehdi Hassani som en skrämmande plan, är hotet mot de fem nyligen förflyttade fångarna obestridligt. Den iranska motståndsrörelsen uppmanar enträget FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om Iran och alla internationella människorättsorgan att vidta omedelbara och beslutsamma åtgärder. Världen måste kräva att få veta hur det står till med dessa fem fångar och ingripa för att rädda deras liv. Passivitet är delaktighet inför regimens statligt sanktionerade mord.