Timmar efter att den iranska regimens högsta ledare avfärdade förhandlingarna med USA som ett ”rent dödläge” och ”skadligt”, skakades den iranska ekonomin av förnyad oro. Den nationella valutan föll kraftigt, aktiemarknaden rasade och guldpriserna steg, vilket signalerade en fördjupad finansiell och social kris.
Enligt marknadsdata från onsdagen den 24 september klättrade den amerikanska dollarn till 108 000 toman på Teherans Ferdowsi-marknad, en ökning med 4 000 toman från föregående dag. Euron nådde 127 000 toman, det brittiska pundet 145 200, Förenade Arabemiratens dirham 29 300, den turkiska liran 2 650, den kinesiska yuanen 15 130 och den kanadensiska dollarn steg till rekordnivåer på 77 850 toman.
Teherans börs rasade också, med ett totalindex som sjönk med 19 000 poäng till 2 542. Det likaviktade indexet föll med 4 000 poäng till 771 491, vilket urholkade vanliga iraniers kapital.
Samtidigt såg Irans guldmarknad exempellösa vinster. Emami-guldmyntet steg med fem miljoner toman på bara 24 timmar och nådde 108,05 miljoner. Bahar Azadi-myntet såldes för 99,2 miljoner, halvmyntet översteg 56 miljoner, kvartsmyntet nådde 35 miljoner, och varje gram 18-karats guld handlades för över 10 miljoner toman.
Sanktioner och dagliga strider
Krisen kommer strax före sanktionernas återgång och återgången av alla FN-sanktioner mot regimen, drivna av Khameneis insisterande på kärnvapenupptrappning och regional aggression. Priserna på basvaror i Iran stiger i en aldrig tidigare skådad hastighet, medan lönerna förblir stagnerande. Den växande klyftan mellan hushållens inkomster och utgifter hotar att driva mer än 80 procent av befolkningen in i ännu större svårigheter.
Trots detta fortsätter regimens media att skydda Khamenei från ansvarsskyldighet. Revolutionsgardets tidning Javan hävdade att dollarns och guldets ökning drevs av ”inhemska faktorer” och påstod att ”fiendens agenter” medvetet destabiliserade ekonomin inifrån.
Däremot lyfte nyhetsbyrån Khabar Online fram den ökande ojämlikheten i Teheran, där lyxiga takvåningar säljs för miljontals dollar medan de flesta medborgare kämpar för att ha råd med även enkla bostäder. Rapporten noterade att norra Teherans lyxlägenheter, utrustade med femstjärniga hotellbekvämligheter, fortfarande endast är tillgängliga för regimens privilegierade elit.
En systemisk kollaps
Analytiker varnar för att valuta- och guldökningen inte är en tillfällig chock utan ett naturligt resultat av inflation och rialens stadiga försvagning. I början av året handlades dollarn till cirka 100 000 toman. Baserat på inflationstrender tyder prognoser på att dollarn kan överstiga 130 000 till vintern och 140 000 i början av nästa år.
Denna utveckling återspeglar mer än bara externa sanktioner. Årtionden av korruption, misskötsel och regimens ideologiska politik har urholkat Irans ekonomiska grund. Med tjänstemän som fördubblar konfrontationen med världen fortsätter bördan av denna politik att falla på vanliga hushåll.
Irans ekonomi är mer skör än någonsin, fångad mellan sanktioner utomlands och strukturell korruption på hemmaplan. Utan regimförändring pekar den nuvarande utvecklingen mot eskalerande ekonomiska och sociala kriser som kan drabba majoriteten av befolkningen.

