Strasbourg, 8 oktober 2025 — I ett möte om EU:s strategi gentemot Iran uppmanade ledamöter av Europaparlamentet och högre EU-tjänstemän till en avgörande förändring bort från eftergiftspolitiken, och stödde en fast sanktionspolitik och öppet stöd för Irans organiserade demokratiska opposition.
Debatten, som hölls under titeln ”EU:s strategi för det iranska kärnvapenhotet och sanktioner enligt Snapback-mekanismen”, sammanföll med det officiella återinförandet av FN:s och EU:s sanktioner mot Teheran. Den danska EU-ministern Marie Bjerre, vars land för närvarande är ordförande i EU-rådet, sa att beslutet följde Irans ”fortsatta och allvarliga brott” mot sina internationella kärnvapenåtaganden.
Hon betonade att ”Iran aldrig får tillåtas att skaffa kärnvapen” och att EU helt hade återinfört alla tidigare upphävda restriktioner, som omfattade kärnvapen-, missil- och finanssektorerna.
EU-kommissionär Jessica Roswall tillade att de förnyade sanktionerna inkluderar ”ett bindande upphävande av all anriknings- och upparbetningsverksamhet”, tillsammans med åtgärder riktade mot ballistiska program och finansiella nätverk kopplade till den iranska regimen.
Lagstiftare: Det verkliga problemet är regimen
En tvärpolitisk grupp av parlamentsledamöter använde sessionen för att lyfta fram Teherans människorättsstatistik och kräva politiskt stöd till Irans oppositionsrörelse. Den spanske parlamentsledamoten Javier Zarzalejos, ordförande för utskottet för medborgerliga friheter, sa: ”Det verkliga problemet är den iranska regimen, vilket är en utmaning som kräver en helt ny strategi i vår politik gentemot Teheran. Med denna regim vid makten kommer det inte att bli någon fred i regionen.”
Han fördömde regimens rekord på ”över 1 000 avrättningar under de första nio månaderna 2025″ och ifrågasatte varför dess ambassadörer ”fortfarande verkar fritt i europeiska huvudstäder”.
Den italienske parlamentsledamoten Carlo Ciccioli välkomnade EU:s beslut att återinföra sanktioner efter ett decennium och kallade det ”moraliskt nödvändigt”. Han förklarade: ”Det verkliga kriget har, från början, varit mellan regimen och det iranska folket – särskilt kvinnor. Som Maryam Rajavi, tillträdande president för NCRI, påminde oss om, kan den iranska krisen inte lösas genom eftergift eller krig. Vägen är förändring.”
Den litauiske ledamoten av Europaparlamentet Petras Auštrevičius, medordförande för gruppen Vänner till ett fritt Iran, sa att Teheran hade lurat väst genom att låtsas samarbeta kring sitt kärnkraftsprogram. ”Utan de första avslöjandena från MEK och NCRI”, sa han, ”skulle regimen sannolikt redan ha kärnvapen. Låt oss vara överens om att endast regimskifte kan skapa stabilitet i Iran och regionen.”
”Eftergiftspolitiken har misslyckats”
Milan Zver från Slovenien instämde i denna åsikt och betonade att EU måste ”anta en strängare och mer resolut politik gentemot Iran”. Han gav Irans opposition äran för att ha avslöjat regimens hemliga kärnvapenarbete under tre decennier och tillade: ”Av historien måste vi lära oss att en sådan brutal regim inte fungerar att blidka. EU måste tydligt stödja det iranska motståndet som leds av Maryam Rajavi och hennes tiopunktsplan, den enda trovärdiga färdplanen mot ett fritt och demokratiskt Iran.”
Konferensen hörde också från Juan Carlos Girauta Vidal, som fördömde Teheran som ”den främsta destabiliserande kraften i Mellanöstern och världens ledande statssponsor av terrorism”. Han erinrade om mordförsöket 2023 på den tidigare vicepresidenten i parlamentet, Alejo Vidal-Quadras, och krävde att IRGC skulle svartlistas som en terroristorganisation.
Strasbourg-sessionen underströk en växande enighet inom europeiska institutioner om att tiden för samarbete med Teheran är över. Som en lagstiftare sammanfattade: ”Det här handlar inte om att straffa det iranska folket – det handlar om att hålla dem som förtrycker dem ansvariga.”
1988 Massakern Anhörigas Samfund (1988MAS) 