Europaparlamentet antog på torsdagen en omfattande resolution som fördömer vad det beskriver som det ”brutala förtrycket och massmorden” som Irans myndigheter utför mot landsomfattande protester, och kräver omedelbara, hårdare åtgärder mot Teheran, inklusive en fullständig klassificering av Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som en terroristorganisation.
Resolutionen, som antogs den 22 januari 2026, följde efter ett intensivt parlamentsmöte som präglades av stående ovationer för iranska demonstranter och skarp kritik av den iranska prästerskapsdiktaturen. Lagstiftare från hela det politiska spektrumet fördömde den våldsamma tillslag som började efter att landsomfattande demonstrationer utbröt den 28 december 2025 och snabbt eskalerade till ett av de största upproren på flera år.
Europaparlamentets talman Roberta Metsola upprepade sitt beslut att förbjuda alla iranska regimdiplomater och representanter från parlamentets lokaler och förklarade att Europa ”inte kommer att tillåta den iranska regimen att använda någon plattform i Europa för att legitimera sin brutalitet.” Hon uppmanade till fortsatta påtryckningar, inklusive starkare sanktioner och den länge debatterade klassificeringen av IRGC som en terroristenhet.
Resolutionen slår fast att iranska säkerhetsstyrkor, inklusive IRGC och polis, har använt dödligt våld, massarresteringar, avrättningar och en exempellös nationell internetavstängning för att undertrycka protester som spred sig till hundratals städer. Den noterar trovärdiga rapporter från FN-organ om att tusentals fredliga demonstranter har dödats, och att det verkliga dödsantalet skyms av kommunikationsavstängningar.
Lagstiftarna betonade att protesterna representerar ett brett uppror drivet av ekonomisk kollaps, korruption och politisk repression, och avvisade Teherans påståenden om att demonstrationerna orkestrerades av utländska agenter. Flera talare betonade att nästan 60 procent av Irans befolkning är under 39 år, vilket understryker djupet av generationsmissnöjet.
Petras Auštrevičius, medordförande för gruppen ”Vänner till ett fritt Iran”, sa att Iran ”behöver förändring, och den förändringen är på väg”, medan lagstiftarna reste sig för att applådera modet hos demonstranterna som konfronterar den prästerliga regimen. Milan Zver, en slovensk parlamentsledamot och tidigare minister, betonade att människor i mer än 200 städer hade krävt frihet och uppmanade Europa att ”stå tillsammans med det iranska folket nu”.
Resolutionen kräver utökade och strikt upprätthållna sanktioner, frysning av tillgångar, reseförbud och rättsligt ansvar för iranska tjänstemän som är inblandade i förtrycket. Den uppmanar också EU-institutioner och medlemsstater att förbereda sig för alla scenarier, inklusive en potentiell regimekollaps, samtidigt som förövare av förtrycket hindras från att söka skydd i Europa.
Dessutom krävde parlamentet omedelbart återställande av internetåtkomst, frigivning av alla politiska fångar och frihetsberövade samt obehindrat tillträde för FN-utredare. Parlamentet uttryckte starkt stöd för det iranska civilsamhället, kvinnor, minoriteter och demokratiska oppositionsstyrkor och betonade att Irans framtid måste avgöras enbart av dess folk.
Texten tar också upp bredare problem, inklusive Irans regionala aktiviteter, stöd för väpnade ombudsgrupper, cyberoperationer, samarbete med Ryssland för att kringgå sanktioner och transnationellt förtryck riktat mot den iranska diasporan i Europa.
Resolutionen avslutas med att uppmana till samordnade internationella åtgärder, djupare engagemang med Irans demokratiska opposition och varaktig solidaritet med det iranska folket, och beskriver det nuvarande upproret som tydliga bevis på regimens växande illegitimitet och dess ohållbara styre.
1988 Massakern Anhörigas Samfund (1988MAS) 