Kategori: Mänskliga Rättigheter

Iran: Regimen avbryter alla kontakter för politiska fångar i Ghezel-Hesar

Publicerat den av massacre1988Lämna en kommentar

Tretton politiska fångar i Ghezel-Hesar-fängelset i Karaj har blivit berövade rätten att ringa telefonsamtal och besöka sina familjer sedan onsdagen den 20 september. Enligt människorättswebbplatsen HRANA sade en välunderrättad källa nära en av fångarnas familjer den 25 september: ”Familjerna till dessa fångar åkte till fängelset för att besöka sina nära och kära. Familjerna fick veta att Ashkan Kamali, chef för Ghezel-Hesar-fängelset, hade förbjudit dessa fångar att ha besök eller kontakt med någon utanför fängelset.

Myndigheterna sade att fångarna ”kommer att avtjäna sina straff i samma cell som andra fångar och de kommer inte att separeras från brottslingar.”

Fångarna togs bort från enhet 3 i Ghezel-Hesar-fängelset utan föregående meddelande och, på order från fängelsevakten, överfördes de till Dar al-Quran Hall i enhet 4 i detta fängelse, där narkotikarelaterade brottslingar hålls. De fick inte ta med sig sina personliga tillhörigheter.

Den 3 september tvingade regimen dessa politiska fångar att flytta från Evin-fängelset i Teheran till Ghezel-Hesar i Karaj. De blev misshandlade och handfängslade under förflyttningen. Fängelsemyndigheterna tillät inte fångarna att ta med sig sina tillhörigheter och fångarnas tillhörigheter krossades eller plundrades på avdelning 8 i Evin-fängelset.

Fångarna heter Loghman Aminpour, Saeed Masouri, Afshin Baymani, Sepehr Emam Jomeh, Zartosht Ahmadi Ragheb, Mohammad Shafei, Saman Seyedi (Yasin), Hamzeh Savari, Kamyar Fakoor, Ahmadreza Haeri, Reza Salmanzadeh, Jafar Ebrahimi och Masjaoud Ebrahimi. Några av dessa fångar har suttit bakom lås och bom i decennier, medan andra greps och fängslades under upproret 2022.

Efter överföringen till Ghezel-Hesar spärrades fångarna in i två celler som är utsedda som karantänceller för dödsdömda fångar som väntar på avrättning.

Cellerna var extremt små, med begränsat utrymme för att sova. Fångarna tvingades vila i korridoren och nära toaletterna, vilket ledde till att de inledde en hungerstrejk i protest mot regimen och deras omänskliga beteende.

I ett öppet brev beskrev Saeed Masouri, en av fångarna, anläggningen som ett ”svart hål” där regimen och rättsystemets högsta ledare ”kastar folk, gamla som unga, för att brinna i regimens helvete.”

Enligt Masouri finns det ”inga miniminivåer varken för näring, hygien, medicinsk vård eller ens en halvmeters utrymme att sitta på. De packar in 15 till 16 personer i ett rum på cirka nio kvadratmeter. Fångarna har ingen rätt att ens protestera. Det finns inget vatten, ingen mat och inga anständiga kläder.”