För två veckor sedan framförde 306 iranska föreningar och sammanslutningar i Sverige, Europa och Nordamerika en gemensam vädjan till den tyska Friedrich Naumann-stiftelsen för frihet om att inte anförtro dess frihetspris 2026, som tilldelats det iranska folket, åt en person som inte är folkvald. De föreslog att priset skulle förbli i stiftelsens förvar tills det kan tas emot av representanter som det iranska folket fritt har valt.
Parallellt med det och sedan tidigare hade den belgiska representanthuset bjudit in Reza Pahlavi till presidentkonferens i Bryssel den 5 november, bestående av ledarna för parlamentariska grupper. Men på grund av de senaste tidens protester från flera av iranska organisationer i Belgien och världen, beslutade den belgiska representanthuset i 21 oktober att inte bjuda in Reza Pahlavi. Detta skedde efter ett försiktigt utlåtande från utrikesministeriet. Detta räknas som en seger för demokratiska krafter inom den iranska oppositionen.
Stiftelsens beslut att hedra Irans folk är ett välgrundat erkännande av deras långa och modiga strävan efter konstitutionellt styre, medborgerliga fri- och rättigheter, likhet inför lagen och demokratiskt självstyre. Från den konstitutionella revolutionen till motståndet mot såväl monarkärt som religiöst auktoritärt styre har iranier återkommande krävt folksuveränitet, politisk pluralism och rättsstatens principer. Denna kamp bör inte förknippas med någon särskild politisk fraktion eller individ.
Därför är jag bekymrad över beslutet att låta Reza Pahlavi ta emot priset ”i förtroende” för det iranska folkets räkning. Oavsett avsikten riskerar detta arrangemang att ge symbolisk legitimitet och representativ auktoritet åt en person som inte har fått något demokratiskt mandat av folket. En nationell hedersbetygelse är inte enbart ceremoniell när mottagaren kan uppfattas tala för dem som hedras.
Oron förstärks av delar av Pahlavi:s föreslagna övergångsramverk, som tycks lägga betydande makt hos en enda person som inte är folkvald. En demokratisk övergång måste redan från början präglas av maktdelning, oberoende domstolar, institutionella skyddsmekanismer och offentlig ansvarsutkrävning. Löften om framtida val kan inte ersätta demokratisk legitimitet under själva övergångsperioden.
Även de historiska erfarenheterna motiverar försiktighet. International Commission of Jurists dokumenterade tortyr i fängelser under Mohammad Reza Pahlavi, (Reza Pahlavis far) bland annat i slutsatsen på sidan 23 i den citerade rapporten. Amnesty International rapporterade att antalet politiska fångar kan ha uppgått till 100 000 under hans styre (sidan 93–94). Internationella rödakorskommittén besökte Iran två gånger 1977. I rapporten anges att en delegation besökte 19 fängelser där 3 087 personer, av myndigheterna klassificerade som ”säkerhetsfångar”, hölls frihetsberövade. Delegationen fick tillgång till fångarna, möjlighet att genomföra enskilda samtal och tillgång till förteckningar över de frihetsberövade (sidan 33).
Dessa uppgifter är relevanta eftersom Reza Pahlavi offentligt har uttryckt stolthet över sitt arv och sin fars eftermäle. Förhärligandet av SAVAK samt rapporter om trakasserier, hot och mord på iranska dissidenter begångna av några av hans anhängare är likaså oförenliga med demokratisk pluralism och yttrandefrihet. De som motsätter sig både teokrati och monarki måste kunna uttrycka sina åsikter utan att utsättas för fientlighet eller tvång.
Jag uppmanar därför respektfullt stiftelsen att ompröva beslutet att anförtro frihetspriset 2026 åt Reza Pahlavi. Låt i stället priset förbli i stiftelsens förvar tills det kan överlämnas till representanter som det iranska folket fritt har valt. Därmed bevaras prisets partipolitiska obundenhet, samtidigt som en grundläggande demokratisk princip bekräftas: legitim representation bygger på folkets fritt uttryckta samtycke.
Irans folk förtjänar erkännande för sitt motstånd mot despoti och sin strävan efter en demokratisk framtid. Deras gemensamma röst bör inte tilldelas någon person som inte är folkvald, utan förbehållas dem som folket självt fritt väljer som sina representanter.
